Humor och sjukdom
Dagen börjar äntligen lida mot sitt slut, ja lidande har det varit. Mitt öra har värkt, halsen har svidigt och frossan har varit optimal MEN jag har jobbat och det alla timmar. Jag är nöjd, inte en krona spilld. Dock är jag förjävligt trött nu, men i vanlig ordning kan jag inte riktigt lugna ner mig när jag kommer hem utan har diskat och kör nu en tvättmaskin. Jobb imorgon, så jag får ta en tidig kväll. Jag har kännt mig stressad inombords senaste veckan -orna som ni nog inte missat av mina tragiska inlägg, kanske gjorde det att min sjukdom ville bryta ut. Nu får vi hoppas på att jag inte blir sämre, har inte tid med det - eller lust för den delen. NÅVÄL, ett mycket roligare samtalsämne - humor. Jag har kännt en viss frånvaro av min humor på senaste. Inte det minsta bra efter jag är halv utan den, jag har därför under dagen redogjort för lite höjdpunkter som man ska ta med humor, eller som helt enkelt bara är roligt. Kanske inte är SÅ kul att jag själv sitter här och skrikskrattar men ändå, det livar upp stämningen.
Dagens första: Mamma och jag har en vild disskusion om hennes cykel, som jag förövrigt lånar, som jag inte får låna ut - för då blir den snodd. - lånar jag ut den så tar hon tillbaka den. Det tyckte jag att hon kunde göra, för den blir inte mer snodd på en plats bara för att någon annan än jag har cyklat den dit. Min fundering, vart ligger det normala i hets-samtalet? jag är 24 år och blir fortfarande uppläxad av min mor ang en cykel. Min följdfråga, (denna ställer jag mig i många olika situationer) Om det hade varit så att min äldre bror som är 33 år, hade lånat hennes bil och sedan lånat ut den till någon som sedan ställde den utanför hans jobb - Hade det blivit samma disskusion eller är det bara jag som inte växt upp? Dagens andra: Jag står utanför jobbet och röker min -innan-jobbet-cigarett, njuter med andra ord där i min ensamhet när en äldre man förmodligen med hela alfabetet i sin diagnos kommer fram. Han var klädd i en halv transparant skjorta som det var säkert 100 äckliga fläckar på, han hade förmodligen varken duschat eller bytt den där tröjan på flera dagar (veckor). Han pratade högre än vad någon annan människa har gjort med mig, han skrek och spottade och det rätt i mitt ansikte medans han pratade om hur mycket han älskade Karlstad, topp två var Sunne. Han skulle framkalla kort, och hade enbart ögonkontakt med mina bröst. Jag trodde han skulle vara kortfattad, men han tog upp alla mina värdefulla minuter så jag fick ge honom ett fint leende och tacka för mig när cigaretten var slut. Han skrek hejdå och var säkert jävligt nöjd med samtalet. Dagens tredje: (egentligen delad första): Enkelt, mitt högeröra som är ren ondska. Dagens fjärde: (Egentligen varje dag på senaste) Det som känns bittert ska nu istället bli komiskt, så kommer det snart kännas bättre och långt borta. Jag ska bli en jävel att intala mig själv, mitt allra bästa. Pronto!
SÅJA. godnatt!
Kommentarer
Trackback
