johannabjorkman

Jag har alltid tyckt att jag är en relativt hög stressnivå, har lätt för att klara av exempelvis stressiga jobb där det händer mycket och hela tiden. Jag tycker egentligen om att vara aktiv, aktiva och effektiva dagar är dom dagarna jag trivs bäst med egentligen.. Men har nog fått tänka om lite på senaste, jag tror jag bara är stresstålig när det gäller jobb men annars inte. Jag kan jobba/skriva tenta effektivt när jag är lite stressad, men annars är jag nog jävligt känslig ändå.. bygger lätt upp oro, får ångest och vill gärna ha en enorm "livshylla" men en miljon fack där jag kan placera allt. Jag vill med andra ord bli av med allt jag borde, måste och ska göra med en gång. När jag istället tvingas planera och ha framförhållning blir jag bara nervös.. Den här månaden kommer bli hysterisk; jag jobbar mer än vanligt (eget val, som inte kan prioriteras bort) ska packa ner lägenheten i lådor, sköra iväg skräp, sortera, rensa bland alla lådor, köra iväg möbler till nya lägenheten, sedan lämna över lägenheten till städfirman, besiktning och sedan flytta. Sedan har jag en muntlig redovisning, plus två inlämningsarbeten och en salstenta under samma period! salstentan är dessutom dagen efter flytten.. får inte heller glömma att jag har två jobb, och kommer även jobba in timmar som kontaktperson eftersom några tillfällen har uteblivit. OCH, eftersom jag är så jävla hurtig så ska jag träna minst 2 ggr i veckan (överlycklig över att jag fått tillbaka min motivation, utan träningen skulle jag förmodligen inte orka hälften) .. NÅVÄL, sen ska lägenheten tapetseras, möbler ska målas/köpas och ja.. göra sig hemmstadd med andra ord.