johannabjorkman

Som ni kanske märker skriver jag inte speciellt regelbundet, det är på grund av att jag bara skriver när jag känner att jag vill helt enkelt. Jag tycker inte det finns någon vits med att skriva bara för att, det är onödigt ;) Jag fick höra från en vän idag att min blogg är öppen och ärlig, att jag inte försöker försköna något utan skriver precis som det är, såhär är det och att det är en befriande läsning på ett sätt. Jag blir glad av att höra sånt! Verklig läsning, det är precis det som det ska vara. Jag delar med mig av något som inte är speciellt välomtalat, vi visar bara våra fina sidor och vår vardag med guldkant. Det har tagit lååång tid för mig att få sjukdomsinsikt, jag förstod väl från början att något inte stod rätt till men då tänker man mest att man blivit dum i huvudet och att det inte är "på grund av" något annat som du kan få hjälp för. Idag kan jag se tydligare kontraster mellan vad som är sjukt och vad som bara är jag och hur jag är. Det är inte alltid det är så självklart dock eftersom man lätt analyserar alla känslor, tankar och situationer du hamnar i. Begreppet "skit samma" finns inte längre, utan det ska lösas och begrundas innan jag kan släppa det, sen kan det innebära att jag behöver släppa det fler gånger innan det ger med sig. Det måste dundra och åska lite innan regnet kommer, och det måste regna lite innan solen tittar fram. Så funkar jag! Det är inte någon av er som kommenterar mina inlägg även om ni är flertal som läser, om det finns någon som känner sig hjälpt av det jag skriver eller åtminstone inte känner sig ensam så blir jag bara glad! Jag tar gärna emot frågor också, det kan handla om dig eller om mig, känns det svårt att skriva en kommentar maila mig gärna så ska jag göra mitt bästa för att kunna svara! [email protected] :)

 

Givetvis finns det frågor som jag inte kommer svara på, om jag nu kommer få någon alls! men som sagt, jag hjälper gärna till och är ett stöd. Puss!