Världens bästa

Har under dom senaste veckorna varit lite nere, som det kan vara ibland. Inget känns som det ska, och man vill ändra på precis allt. Kroppen börjar bli sliten efter en sommar av jobb, alldeles för lite träning, mycket godsaker, mindre sömn och som gräddet på moset pms och humörsvängningar, man har inget i garderoben som passar, håret är frissigt och torrt, huden känns sliten och ja, ingenting är riktigt som det ska helt enkelt. För mig är det som en liten tröst att man snart kliver in en ny period, en ny termin, höst och höstens rutiner. För då vet jag att jag förmodligen kommer må bättre sakta men säkert, man kan börja se fram emot saker man planerar längre fram. Jag har haft en jätte bra sommar, så jag klagar inte på det men såklart hade det varit skönt med längre ledighet och jag biter mig själv i röven för att jag legat på latsidan med träningen vilket verkar ske ganska naturligt för dom flesta.. Träningen är ren terapi för mig, även om det ibland motar att ta sig iväg. Jag har hittat pass jag trivs med, och tycker träningsformerna är roliga och givande! Man sover bättre, har mer energi, känner sig fräschare och är gladare helt enkelt. Det svåraste är att få en bra rutin som funkar, men när man väl kommer in i det så flyter det på.. Jaja, det var inte tänkt att jag skulle prata om träning.
 
Det jag ville komma till var att jag har världens bästa sambo, som fått smaka på en hel drös av mina sämre sidor på senaste tiden. Det är svårt att vara till lags, och anpassa sig när man själv har det lite stormigt. Victor har ändå stått emot när det blåst orkan, och försökt att vara till hjälp.. Han ställer alltid upp. Som en liten sak idag, jag hade glömt snusen hemma - han cyklar in till stan innan han själv ska iväg på släktkalas och köper en till mig. Imorgon ska han följa med mig till tandläkaren, jätte tidigt på morgonen när han själv är ledig - för att jag tycker det är obehagligt. (nervös över min dom)..  Små saker, som gör stor skillnad. Tack min älskade Victor för att du finns vid min sida i vått och torrt, även om jag inte alltid verkar uppskatta det så är du en av dom viktigaste personerna i mitt liv!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0